UTBILDNINGAR

Användningen av AI aktualiserar rättsliga överväganden inom många olika områden. Kursen ger en översikt över relevanta regler och en möjlighet att diskuteras de bedömningar som måste göras. Särskild uppmärksamhet riktas mot dataskyddslagstiftningen (GDPR m.m.) som får särskilt stor betydelse.

Dessutom beskrivs ny EU-lagstiftning på området, framför allt den s.k. AI Act och nya regler om förbättra tillgången till och användningen av data (Data Act, Data Governance Act m.m.).

I det avslutande passet diskuteras det praktiska juridiska arbetet med AI-projekt. Det finns tillfälle för erfarenhetsutbyte och diskussion kring arbetssätt och juristen roll.

Många företag och organisationer använder eller planerar att använda AI i sin verksamhet. Data ses samtidigt alltmer som en värdefull resurs som kan användas för avancerad analys och maskininlärning.

Kursen tar det nödvändiga helhetsgreppet över AI-juridiken. Regler från flera olika rättsområden beskrivs och analyseras. Bland annat diskuteras tillämpningen av bestämmelser om diskriminering, dataskydd (GDPR), immaterialrätt, ansvar, säkerhet samt tillgång till information samt hur dessa regler förhåller sig till varandra.

EU:s nya AI-förordning samt andra nya EU-regler, t.ex. dataförordningen och nya regler om skadestånd och produktansvar, gås igenom.

I det avslutande passet diskuteras det praktiska juridiska arbetet med AI-projekt, t.ex. avtalsfrågor, interna regelverk och rutiner. Det finns även utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussion om hur de juridiska frågorna bör hanteras.

Kursen vänder sig till den som har grundläggande kunskaper om den upphovsrättsliga regleringen och som vill få fördjupade kunskaper om tillämpningen i en digital miljö, t.ex. i anslutning till artificiell intelligens (AI) och olika typer av förfoganden på webben.

Dagen består av fyra olika pass och en avslutande diskussion och nyhetsuppdatering. Under ett pass beskrivs det svenska genomförandet av direktivet om upphovsrätten på den digitala marknaden (DSM-direktivet) och det diskuteras vilken praktisk effekt de nya reglerna kan få.

Vidare beskrivs vad den nya EU-förordningen Digital Services Act (DSA) innebär för upphovsrätten, t.ex. när det gäller mellanhänders skyldigheter.

En årlig nyhets- och branschdag. Uppdatering, fördjupning och utblick för den som arbetar med IT-relaterade juridiska frågor. Nästa tillfälle den 6 februari 2025.

Genom användningen av molntjänster kan den offentliga sektorn få ett kraftfullt och kostnadseffektivt verksamhetsstöd. Men molntjänster måste givetvis används på ett sätt som är förenligt med gällande lagstiftning, t.ex. regler om dataskydd, offentlighet- och sekretess och upphovsrätt. Riskerna med molntjänster måste hanteras t.ex. genom val av lämplig leverantör, genom beslut om vilka data som ska placeras i tjänsten och genom utformningen av avtalet.

Kursen anlägger ett praktiskt juridiskt perspektiv på användningen av molntjänster. De rättsliga ramarna för användningen av molntjänster analyseras i ljuset av den senaste rättsutvecklingen. Dessutom diskuteras olika avtalsregleringar på området. Särskilt fokus riktas mot hanteringen av säkerhetskrav vid användning av molntjänster.

Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen har pågått i flera decennier men utvecklingstakten är fortsatt hög såväl tekniskt och verksamhetsmässigt som juridiskt.

Jurister som ska stödja och kvalitetssäkra myndighetens digitaliseringsarbete behöver ha överblick över flera olika rättsområden, men även kunskaper om de verksamhetsmässiga förutsättningarna och samspelet mellan juridik och teknik.

Kursen ger överblick över de centrala rättsområden som rör e-förvaltningen och sätter in rättsfrågorna i sitt verksamhetsmässiga sammanhang. Bland annat berörs de rättsliga förutsättningarna för myndighetens hantering av information, digitalisering av ärenden och handläggning, samverkan mellan myndigheter samt anskaffning av IT-system.

Under kursen diskuteras även rollen som jurist i e-förvaltningen, t.ex. frågor som rör arbetssätt och samarbete med andra yrkesgrupper.

Jurister med inriktning på e-förvaltningens juridik förväntas ofta lösa komplicerade rätts- och verksamhetsfrågor. Inte sällan är förväntningarna på flexibilitet och utvecklingstakt höga från verksamhet, ledning och medborgarna. Samtidigt ska juristerna hänga med i den snabba utvecklingen, inte minst inom EU-rätten.

Kursen syftar till att ge jurister som arbetar med e-förvaltningsfrågor uppdaterade kunskaper om den senaste rättsutvecklingen, användningen av AI i offentlig sektor samt fördjupad förståelse för det praktiska juridiska arbetet. Det finns också tid för erfarenhetsutbyte och diskussion om ”best practice”.

Under förmiddagen genomförs en workshop om det praktiska juridiska arbetet i e-förvaltningen. Under eftermiddagen sker en nyhetsuppdatering kring nya och kommande regleringar. Dessutom analyseras de rättsliga frågor som aktualiseras vid användningen av artificiell intelligens (AI) i offentlig sektor.

Kursen vänder sig till den som arbetar med dataskyddslagstiftningen och som vill bli uppdaterad och få fördjupade kunskaper inom utvalda områden. Ett inledande pass behandlar nyheter och trender på dataskyddsområdet, bl.a. ny praxis, tillsynsinitiativ på svensk och europeisk nivå samt förslaget till en ny ePrivacy-förordning.

Huvuddelen av kursen ägnas åt fördjupning i aktuella rättsliga frågor och dataskyddets tillämpning på särskilda nya tekniska och affärsmässiga fenomen. Under kursdagen genomgås hur dataskyddsregleringen tolkas i ljuset av EU-domstolens praxis, gränsdragningen mellan dataskydd och yttrandefrihet samt samtycke som rättslig grund. Vidare analyseras de rättsliga konsekvenserna av användning av pixlar, delaknappar, cookies m.m.

Kursen behandlar dataskyddets grunder med praktiska tillämpningsfrågor och ger en genomgång av de centrala bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning.

Dataskyddsförordningen gör det nödvändigt för alla organisationer att bedriva ett systematiskt dataskyddsarbete. Under kursen diskuteras hur detta arbete rent praktiskt kan organiseras och bedrivas. Hur får man genomslag för dataskyddsarbetet i praktiken? Hur genomförs en konsekvensbedömning avseende dataskydd? Hur bör personuppgiftsincidenter hanteras?

Kursen ger också en fördjupning i centrala tillämpningsfrågor. Personuppgiftsansvaret analyseras i ljuset av den senaste rättspraxisen från EU-domstolen. Dessutom diskuteras metod och tolkningsfrågor vid tillämpning av behandlingsreglerna. Hur kommer man t.ex. fram till om en behandling är ”nödvändig” enligt förordningen? Ett pass behandlar också förutsättningarna för överföring till tredjeland efter EU-domstolens dom i Schrems II-målet och det nya adekvansbeslutet beträffande USA.

Hur uppnås ett dataskydd som på djupet är integrerat i verksamheten? Hur ska kraven på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard förstås och hur kan dessa principer genomföras i praktiken?

Allt fler organisationer börjar använda sig av artificiell intelligens och analys av stora datamängder. Under vilka förutsättningar går denna utveckling att förena med GDPR:s krav? Fokus riktas också mot dataskyddskrav i samband med anskaffning av IT och andra avtalsrelaterade frågor.

Under ett inledande nyhetsblock ges en översikt över den senaste rättsutvecklingen och vissa dagsaktuella frågor. Kursen ger även tillfälle till erfarenhetsutbyte och möjlighet att diskutera praktiska framgångsfaktorer med andra dataskyddsspecialister.

Sex tvåtimmarträffar online under läsåret 2024/25.

– Få hjälp att hänga med i och analysera nyhetsflödet på dataskyddsområdet
– Fördjupning i aktuella frågor
– Hör hur andra dataskyddsspecialister arbetar och resonerar
– Hög nivå rättsligt såväl som praktiskt
– Tidseffektivt format, regelbundna träffar online

Mellanhänder för kommunikation på internet – t.ex. internetleverantörer, tjänster för lagring av användargenererat innehåll, sociala medier och handelsplattformar – har under en längre tid varit i fokus för rättsliga processer och nationella lagstiftningsåtgärder. Genom den nya EU-förordningen om digitala tjänster finns en ny rättslig spelplan på plats.

Kursen ger en översikt av den nya regleringen, exempelvis dess tillämpningsområde, grundläggande struktur och förhållande till annan reglering och äldre praxis. Förordningen innehåller precis som e-handelsdirektivet vissa ansvarsfrihetsregler, men en nyhet är de relativt omfattande krav på aktiva insatser av olika slag som införs för olika typer av mellanhänder.

Inför ikraftträdandet 2024 behöver företag och organisationer se över utformningen av sina tjänster, sina rutiner och hur avtalsvillkoren är utformade.