AI och juridik – “same same but different”

Artificiell intelligens (AI) är i ropet. Igen, bör tilläggas. Den som följt rättsinformatiken från starten har varit med om flera tidigare perioder, bl.a. på 1960-talet och 1980-talet.

Under dessa perioder var logisk, programmerad AI i fokus. Diskussionen rörde bl.a. de rättsliga konsekvenserna av att beslutsfattande automatiserades. Hur kunde transparens och rättssäkerhet säkras i en automatiserad förvaltning? Gick det att göra lagstiftningen mer automatiseringsvänlig?

Dagens stora intresse kring AI är framför allt kopplat till olika former av maskininlärning. Algoritmerna som bedömer och fattar beslut är i dessa sammanhang inte – som i tidigare generationers AI – en produkt av direkt mänskligt skapande, utan de utvecklas mer eller mindre automatiskt genom att systemet analyserar stora mängder data. I rättsliga sammanhang kan det t.ex. handla om avtal eller domar.

AI-tillämpningar som bygger på maskininlärning är ofta utformade för att förutsäga beteende och hitta samband. De skiljer sig på den punkten från logisk AI som – precis som rättsreglerna – har en tydlig ”om-så”-funktion.

AI-system som bygger på maskininlärning, t.ex. analys av tidigare domar, bör användas med stor försiktighet för direkt rättstillämpning. Även om förutsebarhet och enhetlighet är viktiga komponenter i ett rättssäkert beslutsfattande finns det principiella invändningar mot system som imiterar beteenden istället för att självständigt tillämpa en rättsregel.

Denna typ av system kan dock spela en viktig roll när det handlar om att skapa beslutsunderlag. Medvetenhet krävs dock om att ofullständiga eller felaktiga datamängder kan leda till felaktiga bedömningar eller förutsägelser. Det finns flera exempel på sådana incidenter, även på det rättsliga området.

Juridiskt arbete innehåller samtidigt en mängd arbetsuppgifter som inte handlar om direkt rättstillämpning, t.ex. informationssökning, granskning och utformning av dokument, juridiska riskbedömningar och avtalsutformning. Här är potentialen för system som bygger på maskininlärning betydande. Även om de flesta jurister idag arbetar med digitala verktyg är få arbetsuppgifter ännu automatiserade.

Det är framför allt inom detta område vi idag ser en kraftig utveckling, inte minst driven av mindre legaltech-företag. På sikt kan denna utveckling komma att få stor påverkan, inte minst på den stora marknaden för juridisk rådgivning.

Parallellt kommer vi säkerligen att se en utveckling också av tillämpningar som bygger på logisk AI och här kan det arbete som har gjorts inom den rättsinformatiska forskningen komma till praktisk användning.

Det är som bekant alltid svårt att sia om framtiden, men ett rimligt antagande är att framtidens jurister främst kommer att ha sådana arbetsuppgifter som inte kan utföras effektivare eller bättre av ett AI-system. I praktiken kommer det att innebära stora förändringar för många jurister. Parallellt med att vissa arbetsuppgifter tas över av AI-system kommer emellertid vissa nya att skapas, t.ex. som en följd av höjda ambitionsnivåer. En central uppgift för morgondagens jurister, inte minst bolags- och myndighetsjurister, kommer att vara att bidra till utvecklingen och kontrollen av nya AI-system.

Sammantaget ställer denna utveckling krav på förändringar av juristutbildningen och på att jurister under sitt arbetsliv är flexibla och villiga att ta sig an nya arbetsuppgifter.

(Publicerad i Lov&Data nr. 143, September 2020, s. 2-3)